söndag 29 juni 2014

Växtfärgning på gång - nördvarning på detta inlägget

Just nu jäser och bubblar och luktar det (enligt sonen, jag tycker att det doftar) lite över allt i trädgård och växthus (haha! det är även ett färghus vi har byggt). Det är växtfärgningstider och jag har gett mig på att prova på alla de där lokala växterna som jag haft på min önskelista sedan jag började växtfärga.

Resultaten är, så här långt:
  • 3:0 - Björken mot Lupinen. 
  • Johannesört - 3 segrar och en oavgjord
  • Valnöt - seger i alla matcher
  • Pion - ser lovande ut. Seger i färgningsligan. Ljustestarligan återstår.
Leicesterull färgad med björklöv, med (grönt) och utan (gult) järnsulfat
Björk: Detta är en växt som blir bra varje gång och här har vi årets björkfärgningar. Vit Leicester-lammull färgad med färska björklöv (4:1, växt till ull). Gul ull: basiskt efterbad, grön ull: efterbad med 1% FeSO4, brun ull: björk överfärgad med valnöt (ups! Det blev lite väl mycket valnöt...ville haft det gyllenbrunt).
garn före växtfärgning och färgväxter (gräs och Johannesört)
Lupin: Blå lupinblommor ger grön eller grönblå färg åt ull vid uppkok av färskt växtmaterial. Det kan bli snyggt men falnar sedan snabbt till en trist färg. Jag är färdig med att färga med lupiner. Solfärgning funkar inte alls. Färgen blir gul på en vecka i solen. Inget att satsa tid, garn och kemikalier på. Färgen på mitt solfärgade och betade lupingarn kan i bästa fall kallas blek beige eller fisig gul.

färgningar med Äkta Johannesört
Johannesört: För att inte utrota några växtbestånd plockar jag alltid med försiktighet. Jag tog därför bara några knoppar och lite stjälk från varje blomma. Alla var precis utslagna eller i knopp. Inga blad fick komma med i koket. Uppgifterna om hur Johannesört färgar varierar kraftigt. Vissa hävdar att den ger gul färg och andra röd och andra igen grön. Det anges bl.a. att färgen skall skifta från rött till gult efter att blommorna slagit ut. Jag tog stjälk och knoppar i et bad om ca. 3:1, kokte upp i brunnsvatten, lät stå en
timma, kokte upp igen, lät svalna och sköljde i surt, basiskt eller neutralt vatten. Som syns blev alla varianter gröna. Lindgröna toner skulle jag beskriva detta som. Garnet var alunbetat med 10% alun.
Badet fick en tillsats av ca. 5% etanol och har nu satts att dra. I detta bad använde jag obetat garn. Uppgifter om att betningen skall hindra rödfärgning finns och därför lät jag bli att beta. Resultatet är just nu åt det lila-röda hållet, men vi får se vart det landar när jag drar upp det ur badet.





brunt: valnöt; gult: björklöv; grönt: björklöv + FeSO4
Valnöt: Det går inte att misslyckas med valötsskal. Här tog jag alldeles för mycket skal och fick därför göra många bad med valnöt. Här en björkfärgad ull som skulle blivit gyllenbrun. Ullen låg i badet i 30 minuter och blev ordentligt mörk. Wohoooo! Valnöt leder! Man behöver inte ens beta när man färgar med valnöt. Det här är en växt som har allt - kraftig färg, inbyggt betmedel, funkar lika bra torkad som färsk.

Pion: Pionblomblad testades också, mest för att ångan ändå var uppe. Badet blir enormt rött och vackert och garnet blev faktiskt också fint, om än lite flammigt (löste inte upp alunet innan garnet åkte i badet). Ljustäktheten är nog inte värst bra. Efter bara en vecka tyckte jag mig kunna se en färgändring åt det dunklare hållet. Om pion skall ge någon vettig färg måste materialet betas.
överst: ofärgat garn,;underst: pionfärgat
Förresten så:
Blixtenfärgad blomma och Blixten
test av ljusäkthet
  • lyser lystickan fortfarande med sin frånvaro trots att jag söker den på varje hundrunda. Jag skall sluta önska mig lysticka då kanske den dyker upp.
  • ligger det just nu garnprover på ljusäkthetstest i söderfönstret. De skal få tre till fyra veckor på sig att visa vad de går för. De som blekenat efter tre skall inte få var med (flyttas ner till Korpdivisionen) de andra skall få fortsätta i kvalserien.
  • har jag beslutat att alla misslyckade färgprovningsgarner skall få bli till blommiga mormorsrutor. Är de för fisiga i färgen får de ett björk- eller valnötsbad. Så småningom kan det väl bli en mysig gul-brun yllepläd av det hela. Har man svårt att kasta misslyckade alster så har man. Blixten säger att det bör bli en hundfilt.
  • testas det även röda och gula lökskal och krapprot i lilla färgköket. Den egna krappen har jag rotat nu. Detaljer om detta kommer längre fram.
  • är grönt inte alls så svårt att få fram, som jag trott. Hittills har gräs och Äkta Johannesört gett de vackraste gröna färgerna.
gröna växtfärger från björk (ull) och Johannesört (garner)

torsdag 26 juni 2014

Juniträdgård - ett paradis för en utehund

Juni = Drontbo i blomning. Det här är verkligen trädgårdens primadonna. Rosenportalen (Drontboet) är just nu proppfull med blommor, humor och bin. Det doftar och surrar något helt fantastiskt när man passerar rosen på väg in i trädgården. Jag skulle vilja campa under rosen tills den blommat klart.
 Portalen har två olika rosor. På ena sidan regerar New Dawn och...
 
 ... på den andra Axel Olsen.
 I resten av trädgården är det djungel nu. Jag måste ta fram stora macheten och göra et rejält inhugg. Vi håller på att bli övervuxna allihop. Hjälp! - det gröna tar över. Triffiderna anfaller! För att det inte skall bli allt för illa har jag i år planterat enbart taklök i mina krukor. Det skall sköta sig själv och ändå se hyfsat ut. Inga flera krävande ettåringar här.
 I västhuset får det däremot gärna vara krävande. Här skall det pysslas och klippas och tjuvas så gott som varje dag just nu, men det är ett rent nöje. Som syns har det växt till sig rätt bra sedan invigningen.
 Sist ut är en mycket trädgårdsglad hund, vår kära Tosse, "Blixten". Han vägrar att gå in i huset när det är sommar. 
 I år är det värre än någonsin. Hunden har fått divalater på allvar. Han lägger sig precis platt och bara tvärvägrar om vi inte lockar med honungsrösten eller en godbit. SÅ lär man en hund att den bara skall gå in om den får mat. Grrrrr-uff!


onsdag 25 juni 2014

Vilken besvikelse - köp inte denna bok

Ja, jag är besviken. Jag köpte växtfärgningsboken 'A Garden to Dye for' av Chris McLaughlin. Den såg väldigt lovande ut men den var a-b-s-o-l-u-t inte värd pappret den är tryckt på.

Vad är problemet?
  • Det är en skrivbordsprodukt. Det är uppenbart att författaren inte står i trädgården och slabbar i sina växtgrytor. Hon har provat några få av de mest uppenbara växterna och sedan blev hon 'expert' och skrev en bok. Var hon fått all den fina ullen på omslagsbilden ifrån är en gåta. Hade hon gjort den själv hade hon också kunna skriva en bok om det. Jag misstänker att bilden till och med kan vara en Photoshopprodukt.
  • Boken innehåller inte ett enda recept. Det är knappt att ordet betning nämns. pH, ljusäkthet och test av det samma är helt obefintliga storheter i denna bok.
  • Många av de växter författaren rekommenderar för färgning är helt värdelösa som färgväxter eftersom de bleks väldigt snabbt. Till exempel talar hon lyriskt om svarta bönor och kermesbär, vilka båda ger en visserligen vacker men mycket kortlivad infärgning. 

Jag skulle kunna fortsätta så här, men det är meningslöst. Sammanfattningsvis - om man är nöjd med glansiga bilder på växter och innehållslös text kan man visst finna nöje i denna bok, men om man vill lära sig något om växtfärgning skall man köpa något annat

Varför blir folk experter efter att har gjort tre halvtaskig försök nu för tiden? Man ser samma sak över allt. Kunskap på djupet är verkligen en bristvara i dagens samhälle. Jag är verkligen djupt besviken!

tisdag 24 juni 2014

Färgfrossar med sommarvirkning

 Just nu är färgglada virkningar det handarbete som gäller här. Jag håller på med armstödsskydd till korgstolarna i växthuset. Jag gör dem av blommiga rutor för att blomma till det ännu mera där ute. Mönstret heter Mormorsrutor med Prästkragar och kommer från BautaWitch och är mycket trevligt att virka. Jag skulle till och med kunna tänka mig att göra en pläd av dessa. De tilltalar på något sätt biologen i mig.
En virkning som redan är klar är mitt kuddöverdrag till husvagnen. Trött på färgbristen i vagnen tog jag alla garnrester jag hade och virkade ihop dem till en kudde med mormorsruta på ena sidan och mandala på andra. Skönt att göra av med lite av garnlagret och kul att virka något fritt från fantasin.


måndag 23 juni 2014

Midsommarhelgen - - - gick lika fort som vanligt

Att det redan är efter Midsommar. Sucka mitt hjärta, brist ej. Det går så attans fort och det är bara tre veckor till semestern. Ofattbart.
Som vanligt bestämde i att vi skulle 'göra ingenting' i helgen och s-o-m v-a-n-l-i-g-t blev det en hel del. Det är först när man sammanfattar det för sig själv som man fattar varför man blev så trött.
Vädret var ju si och så, som alltid kring Midsommar. Det hindrade inte att sonen och jag inledde med en cykeltur till närmaste 'större ort' (den är alltså LITEN) där vi åt kinamat (på den enda kinarestaurangen) och hade kvalitetstmammatid. Pappan var på firmafest och då tyckte vi att det var dags att synda lite på vårt håll.
 På själva dagen blev det knytis i stugan. Vi hade enorm tur med vädret. Regnet formligen cirkulerade runt oss och vi fick runt 20 droppar på hela dagen. Otroligt. 
Det var nog bara för att vi helgarderat med både brasa och tält. 
 Sonen plockade andaktsfullt de sista gubbarna för året. Den allra sista var ett hjärta, vilket han tog som ett tecken från ovan.
 På lördagen blev det städdag (urk!) och tvättdag (dubbelurk!) varför vi var tvungna (!) att åka på utfärd på söndagen.
 Det blev snorkling i Ålabodarna för mig och Blixten...
...krabbfiske för sonen i hamnen (ja han fick napp).
...och besök på Tomatens hus i Vallåkra. 11 olika sorter tog vi med oss hem. 
 Pojkarna byggde en ny hundstoppare av grenar från skogen .... och ...
 fjantade runt med verktygen.

lördag 21 juni 2014

Mera fredagsmat och lite slime

Det kockas extra mycket här hemma just nu. vi har kommit in i ett flöde av rolig matlagning. På fredagarna lagas det mat som får lov att ta lite längre tid och det är okej om recepten är mera komplexa och innehåller ¨'konstiga' ingredienser.
Här sparar vi recepten och omdömena för att kunna ta till då inspirationen eventuellt tryter.

En favorit, i repris, är kalvschnitzel med citron, kapris och sardell. Till detta serveras blandad kålsallad, kokt potatis och brun sås gjord på stekskyt.
Efterrätt - delikat bärpaj. Båda recepten är tagna ur Bonniers Stora Kokbok. Den här pajen var verkligen extra god. Dessutom är den eken att laga. Vi använd krusbär i vår men jag skulle tro att allt från rabarber till björnbär skulle fungera fint.
Ugnsbakad regnbågsforell med en sallad av blomkål, rädisor, paprika och basilika. På salladen en vinägrette. Det hela serverades med guacamole och nybakade vitlöksbaguetter. Guacamolen är gjord enligt Nya Annas Mat och baguetterna enligt Jan Hedhs bok Bröd.
Till sist, frozen cheesecake enligt det här receptet. Den serverades med ljummen jordgubbssås. Frusna jordgubbar tinas i mikrovågsugn och mixas med lite (!) socker. Såsen skall vara lite syrlig för att det skall bli gott ihop med den ganska söta cheesecaken.
Under tiden vi lagade mat fick vi kämpa om spisplattorna med killarna som kokte eget slime. Det är väldigt populärt just nu, en trend som tycks återkomma varje sommar.

torsdag 19 juni 2014

GMO i fönsterkarmen - eller sagan om den onda pelargonen

Många är rädda för GMO, ibland med fog. Jag är absolut ingen generell förespråkare av GMO, men det finns GMO och GMO. Det beror liksom på vad man gör för modifiering. Ibland kan det vara bra och ibland är det inte. All GMO är inte per definition dålig, liksom alla hundar inte är bitska per definition. Livet är inte svart eller vitt.
Jag tänker inte ägna mig åt någon moral- eller filosofi debatt här, utan bara en still reflektion som kanske kan få någon enstaka person att se lite mera nyanserat på tillvaron. Nyanserna idag är rött och rosa. I fönsterkarmen har GMO nämligen skapats helt spontant. På EN enda stam har två grenar fått helt olika blomfärg. Även sticklingar tagna från dessa har rosa respektive röd färg. Detta kan bara ske genom en mutation, alltså spontant har min pelargon blivit en GMO (Genetisk Modifierad Organism) - är det nu en ond pelargon?
En annan GMO i fönsterkarmen kan vara denna orchidé. Jag fick den av grannen för ett tag sedan och jagn har ärligt talat aldrig tidigare sett en orchidé med den färgen. Även de nya blommorna blir så här, så den verkar inte vara färgad. Kan det vara en ond orchidé?

lördag 14 juni 2014

Pilefestival i Sagnlandet Lejre

Nationaldagshelgen var vi på Pilefestivalen 2014 som i år avhölls på det härliga Sagnlandet Lejre på Sjælland. Själva festivalen var ungefär som förra året. Det är kanske svårt att vara väldigt förnyande i pileflätning och det är nog inte hellre det vi vill, egentligen. Trots att det var trevligt och gemytligt är det svårt att se vad ännu en pilefestival skulle kunna ge mig. Det är kul att prova, men sedan räcker det. Lite flera workshops skulle kanske göra att jag fann det mera attraktivt. Flätar man själv korgar köper man inte gärna ännu fler.
 Det bästa med årets festival var helt klart att det avhölls i Lejre och att hela familjen åkte med och gjorde dagen till en härlig familjeutfärd.
Lejre är ursprungligen ett arkeologiskt försöks- och forskningsområde som numera har utvecklats till ett levande museum för akeologi och gamla tekniker.
Allt från forntid till 1800-tal ryms inom samma område, som dock är ganska stort. 
Man kan träffa djur, ta med sina egna, prova på allt från flinthuggning till växtfärgning....
offermossen - huuuuh!
.... och så är det spännande på många sätt. Är det skymning går man nog inte gärna genom offermossen.
För barn är det ett härligt ställe. Man får pilla på allt och vara med om det mesta.
Att landskapet är underbart vackert gör inte det minsta.
Det har till och med rests en stor skeppssättning. Jag misstänker att de har fått fundera ett slag innan de kom på hur man gjort i forntiden.
Sonen fick bl.a. prova på att leta arkeologiska fynd och skjuta med helträsbåge. Det gav blodad tand och en armborst var därför tvungen att följa med hem. 
Smide fick man 'bara' titta på, men det var kanske bäst så.
Å andra sidan var växtfärgerskan väldigt intresserad av att utbyta både material, kunskap och sticklingar. Vi kom precis när indogofärgat garn kom upp ur grytan. Jätteroligt att se hur kypfärgen ändrades direkt när garnet kom i kontakt med luften.  
Alla garnerna på väggen är färgade med växter och har hängt ute i tjugo år. Det är bra krut i växter.
Väl hemma släppte grabben inte ifrån sig sin armborst. Vi andra fick motion när vi fick leta efter försvunnen ammunition.


LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...